tinnie

Har idag haft fredagsmys med Johanna. Hon har varit kanonmysig nästan hela dagen. På dagen fick hon baka muffins, dessa blev jättegoda. Måste ju smaka en iallafall. Hon ville ha strössel på, men det lyckades jag sätta stopp för. Till middag fick hon våfflor, det hade hon tjatat om i ungefär 3 veckors tid. Så snäll som jag är så ställer jag mig och gräddar våfflor, vilket jag inte anser vara mat, mellanmål möjligen... men middag nej! Ungen äter en våffla. Det är nästan så det hade blivit billigare att köra in till stan och låtit henne äta en våffla ute. :-) men men..
Till Bolibompa fick hon lite chips och ostbågar, dessa försvann fortare än kvick. När klockan var 19,30 så ville hon höra en godnattsaga och då läste vi ur Djurens ABC och Räknebok. När vi hade läst färdigt låg vi och myste en stund, det höll på sluta med att jag också somnade. Det är ganska gosigt att ligga nära sin lilla skrutt och bara sniffa på henne! Klart rogivande och somnolent. Klev upp 20,15 och gick ner och gjorde mig en kopp te och tänkte att jag nu ska njuta av lugnet ett tag innan jag själv tar och stoppar mig i säng. Känner mig ganska trött och vem vet när Johanna kommer och väcker mig i morgonbitti... jag behöver all sömn jag kan få så därför kära vänner... säger jag nu God natt och önskar er alla en riktigt skön sömn.

Här tänkte jag mest ta upp tankar om min graviditet. Ni som har läst mig blogg vet ju att jag gjorde en gastric by pass i oktober 07 och även opererades för ett stort diafragmabråck.
Jag torde blivit gravid någonstans 23-24 december 2007, vilket självklart inte var optimalt. Men men, nu blev det som det blev och vi valde att behålla det lilla livet som hade bestämt sig för att komma till oss.
Tommy var väl inte överväldiga, han tänkte på mig, att jag var så pass nyopererad, skulle jag orka med en graviditet? Abort är no option för mig. Jag är till viss mån abortmotståndare, jag förstår de kvinnor som beslutar sig för att göra en abort av en eller annan orsak.
Efter inskrivningen på mödravården, vi går privat, så fick vi en vecka på oss att bestämma oss för fostervattenprov, trippeltest och nupp. Eftersom jag är och fortfarande är lite emot större fosterdiagnostik, så kändes det inte som ett alternativ. Tommy däremot tyckte att vi skulle göra ett fostervattenprov. Jag kände att jag var tvungen att försöka kompromissa och möta honom halvvägs och gick därför med på, efter mycket vånda på att göra ett nupptest. När jag lämnat blodprovet som hör till detta så visade sig att gyn inte hade fått remissen och tiden för kunna göra nupptestet löpte ut
Påskhelgen åkte vi till Johannas farmor och farfar. Vi hade då talat om för Johanna att hon skulle få ett syskon. Johanna hade förvisso hävdat att jag redan hade en bebis i magen.... jag hade frågat henne hur hon visste det och svaret jag fick, det var "Jo mamma, du har en bebis i magen för du har så stor mage". Till saken hör att en av personalen på dagis just fått barn, så hon hade ju sett den här stora gravidmagen, men jag hade ju ingen gravidmage då, utan var helt sonika tjock. Så på skärtorsdagens morgon, sa jag till henne att hon hade haft rätt att mamma faktiskt hade en bebis i magen, det här kontrade hon med att "Ja, där ser du jag hade rätt" Vilken unge!!! :-)
Vi gjorde sedan en kryssning till Helsingfors, då Johanna var hos sin farmor och farfar. Det var efter påskhelgen, vi åkte annandagpåsk. På morgonen när vi var på väg in mot Stockholm så ringde barnmorskan, jag missade samtalet och hon ringde strax innan lunch. Svaret på blodprovet hade kommit och risken för att få ett barn med en kromosomskada var 1:41. Hon rekommenderade ett fostervattenprov. Jag sa åt henne att skriva en remiss och se till att vi fick en tid så snart som möjligt. Detta ordnades så vi fick en tid den 31/3. Jag har nog aldrig varit så rädd i hela mitt liv. Inte för själva provtagningen, men för konsekvenserna. Det finns ju en risk för missfall. Själva provtagningen kändes inte! Nu började en period av oro och lite ångest. Risken för missfall är ju störst under första veckan efter provtagningen. Min mamma tog hand om Johanna första dagen och jag hämtade henne dagen efter. Jag behövde dagen för mig själv. Tack mamma, du är en ängel. Till det här kom då väntan på provsvaret, det skulle dröja 3-4 veckor, om svaret var ok så skickas svaret direkt hem till oss om inte annat till remitterande läkare. Jag kan tycka att det är oetiskt, just med tanke på att om man skulle få ett missfall efter provtagningen så kommer man att härdra missfallet till provtagningen. Får man då ett besked att allt är normalt, vem ska man då halshugga??? Någon måste ju ta ansvaret. Nu var allt ok för våran del. Det var en lättnad när vi fick beskedet. Jag började då att slappna av och började njuta av graviditeten.
Visst har jag varit och är fortfarande jättetrött, helt ofantligt trött och ja, jag måste lägga mig och vila, ibland flera gånger under dagen.
Mina värden sedan vi skrevs in på mödravården:
Vecka 7:
Vikt 93,8
Hb 136
Blt 120/70
Urinodling UA


Vecka 19
Vikt 94,2
Hb 128
Blt 110/60
Fosterljud 152


Vecka 24
Vikt 93,7
Hb 119
Blt 110/60
Fosterljud 156
Symfus/Fundus 23


Vecka 27
Vikt 94,8
Hb 141
Blt 120/60
Glukos 4,2 (Jag vägrade glukosbelastningen pga GBP open. Istället tog BM ett slumpsocker.)
Fosterljud 140
Symfus/Fundus 26,5
Urinodling påvisade liten mängd bakterier och annan blandad kompott. Ny odling lämnad.
Vid det här besöket fick jag reda på att av 100 inskrivna gravida kvinnor så är jag den som har de bästa värdena. Jag är den piggaste blivande mamman som hon har just nu. :-) Hon skulle bara veta hur trött jag är emellanåt, men å andra sidan som jag nämnt tidigare jag lyssnar på min kropp.


Vecka 29
Vikt 96,1
Hb --
Blt 105/60
Fosterljud 144
Symfus/fundus 28,5
Var hos barnmorskan den 30/6 och allt var bra. Hon var nöjd med min lilla viktökning som jag har. Berättade om min värkar som jag haft och hon undrade om jag varit i kontakt med förlossningen, ärligt svarade jag nej. Jag bad även att hon skulle korrigera lite uppgifter i min journal som jag upptäckt var felaktiga. Inget av vikt dock, men jag vill att det ska vara rätt. Nu går min bm på semester så jag har två inbokade besök på landstingets mvc. Det blir nog bra det också. Det här var allt för den här gången.

Vecka 31
Vikt: 95,9 (-0,2)
Hb:--
Blt:126/83
Fosterljud:142
Symfus/fundus: 31
Urinodl. UA
Träffade en jättetrevlig barnmorska på landstinget mvc. Vi fick ta del av all information som lämnas ut hos de kvinnor som går där. Det var ett gäng böcker samt en cd som heter "Välkommen till världen". När vi väntade Johanna så fick även hon den cd:n, men den här var en nyproduktion med massor av nya barnvisor. Jag hade inte väntat mig att vi skulle få den, så jag blev jätteglad. Johanna var väl mest kinkig och pipig igår. Det var så pass att jag funderade på att skicka hem henne och Tommy och gå till MVC själv. Jag sa till Johanna att nästa gång så skulle jag åka själv, det var inte alls populärt. Inte alls vad jag önskade mig. Nu är det två veckor till nästa besök, så får vi väl se vad som har hänt dit intills. Jag fick lämna en ny urinodling, eftersom jag fortfarande har vita blodkroppar och även lite äggvita i urinen. Kommer att få svar här i dag eller i morgon om det är något som måste behandlas. Jag hoppas att jag slipper det med tanke på att jag redan äter en pencillinkur, mot halsfluss då...
Vecka 33
Vikt: 98,7
Hb:--
Blt:114/77
Fosterljud:140  
Symfus/fundus: 32
Ja, då har jag varit hos barnmorskan igen och vilken miss. Jag fick för mig att jag skulle vara där 11,30 men det visade sig att jag skulle varit där 10,30. Som tur var så hade bm tid att ta hand om mig trots att jag var en timma sen.
Mina värden är ju fortfarande bra. Bebisen ligger fortfarande i säte, men är fortfarande rörlig.  Vi får väl se vad som händer när jag ska till bm nästa gång om det blir frågan om att försöka vända den lilla krabaten eller om jag måste ställa in mig på en sätesförlossning/snitt.  Enligt  bm jag var hos idag så kan den vända sig fram till vecka 35, därefter får den svårt att vända sig själv. Jag vill helst inte snittas eftersom jag anser att jag redan är så ärrad i kroppen efter operationerna som gjordes förra hösten/vintern, men finns inget annat alternativ så är det väl så det får bli, bebben ska ju ut oavsett. :-)  Det var allt för den här gången.



Jag kommer att fylla på här med mer uppgifter om besöken hos barnmorskan.

Den 3/4 gjorde vi rutinultraljudet, vilken skillnad på teknik sedan vi var där med Johanna för 5 år sedan. Nu såg man betydligt mycket mer än vad man gjorde då. Jag fick ett beräknat datum för förlossningen den 14/9-08.


Häromdagen hade jag rejäla förvärkar, vilket jag inte ska ha än, inte enlig min väninna som är gammal barnmorska i allafall. Jag ringde henne och sa mer eller mindre "Hjälp, jag känner mig som en föstföderska, jag har haft förvärkar och har glömt bort hur man andas...." Hon frågade vad jag hade gjort och talade om för mig att jag bara skulle ta det lugnt. Hon talade också om vad det kunde bero på och om jag fick fler värkar tyckte hon att jag skulle ringa in till förlossningen, vilket jag självklart borde ha gjort.. men det tänkte inte jag på!!!! Nåväl, värkarna gick ju över och nu är allt bra igen.
Själv tror jag att värkarna berodde på en snabb förflyttning av bebisen i min mage. Från höger sida till att lägga sig i hängmatta och ev. krypa upp på vänster sidan. :-)


Nästa besök hos barnmorskan har vi på måndag den 14/7, då ska vi till den "allmänna mödravården", eftersom gynspecialisten, där vi normalt sett går, har stängt för sommaren. Det resulterar i att vi får två besök på den allmänna mödravården. Det blir säkert bra det med. Jag är lite nyfiken på vad de kommer att säga om min ringa viktuppgång.
På tisdagen den 15/7 ska vi på ett tillväxt ultraljud och visst är jag nyfiken på om bebisen växer som den ska och att den får all den näring den behöver för att växa och må så bra man nu kan må i en livmoder.
Jag tror det kommer att bli en kvällsbebis, eftersom den har lugnat ner sig på mornarna och håller världens låda på kvällarn. Nu är det lite kul att studera magen, då man kan se hur magen flyttar från ena sidan till den andra. Man ser när den lilla "symbioten" "slåss". Hur som helst den verkar ganska pigg. Som jag säkert nämnt tidigare så har jag ingen uppfattning om det är en pojke eller en flicka. En pensionerad barnmorska som jag känner, säger att hon tror att det blir en pojke, min käre mor och hennes särbo tror också att det blir en pojke. Jag säger det blir vad det blir. Det är lika välkommet oavsett. Tiden går fort nu, nästan lite för fort... snart är det dags att hälsa en ny liten varelse till världen och jag måste säga att jag ser fram emot det.
Johanna är också lite festlig. Hon pussar och håller på med min mage. Hon "lyfter" bebisen. Hon har en stående fråga som hon ställer till mig och det är: "Mamma hur många veckor är vi i nu?" Snacka om att vara involverad i graviditeten. Det har hon förvisso varit sedan hon fick reda på att hon skulle bli storasyster. Hon har varit med på de flesta besök hos barnmorskan och verkar tycka det är kul och lite spännande att lyssna på hjärtljuden.

Den 15/7-08. Var vi på tillväxtultraljud. Allt såg bra ut. Bebisen ligger i säte, men jag antar att den behagar vända på sig innan det är dags för förlossningen. Uppskattade vikt var 1590, vilket skulle vara -8% jämfört med genomsnittet. Bebisen är proptionerlig enligt läkaren. Det var väldigt fascinerande att se den lilla krabaten. Vi kommer att få en ny tid till vecka 36 för ett nytt tillväxt ultraljud. Hoppas då att den lilla krabaten har vänt sig så den ligger med huvudet neråt, annars kanske jag får försöka ställa in mig på en sätesförlossning, jag kan tänka mig att det blir svårt för den lilla att vända sig efter vecka 32/33, eftersom det börjar bli trångt om utrymme i livmodern.

Gud så jag avskyr dessa stridigheter på morgonen med min trotsiga lilla dotter. Hon är ju underbar i alla lägen, men att trotsa mig på morgonen är inte rätt tillfälle. Speciellt inte när jag är så graviditetsilsken som jag är. Många favörer riskeras att dras in just för hon inte gör som jag säger åt henne. Hon piper och gnäller så snart hon inte får sin vilja igenom. Men snälla nån, tjafsa inte med mig på morgonen. Jag fixar inte det. Jo, jag vet att det hör till åldern, hon är 5 år och har ibland svårt att sätta ord på sina tankar.
I morgon är det tänkt att vi ska ha lite fredagsmys, det är inget som hör till vardagligheterna. Det är ibland när Tommy inte är hemma som jag tycker att vi kan ha lite mys. Men som hon har uppfört sig den här veckan känner jag att det inte känns som om vi ska ha det. Iallafall inte så som jag hade planerat det. Nåväl hon får väl en chans till idag och under morgondagen att visa för mig att hon kan uppföra sig som folk och faktiskt lyssna på det jag säger.

I måndags började sommarsimskolan, ja.. inte för mig då utan för Johanna. Det var ganska blåsigt och så, men solen värmde ändå lite. Tänkte i mitt stilla sinne att egentligen så är man ganska elak, som sätter sina barn på utomhussimskola, jag menar, det är ju dagar som inte besitter världens skönaste väder... och ändå "tvingar" man ner sina barn i poolen eller i havet. Johanna går på ett utomhusbad. I morse när vi var i väg så var det inte mycket mer än 13-15 grader, jo och i den här poolen det skulle hon. Jag skulle ju aldrig någonsin hoppa i....men så är jag en riktig badkruka också.. det ska vara minst 20 grader i vattnet för att jag ska gå i.
Det här innebär att Johanna nu har gått på sin sommarledighet och börjar inte på dagis igen förrän 4 augusti. Jag vet egentligen inte hur hon känner inför det, det är ganska lång tid att vara utan sina kompisar på dagis. Men men.. jag prioriterar simskolan, med tanke på att jag anser att det är en billig livförsäkring om hon lär sig att simma. En annan kul sak är att även dessa små har livräddning. Johanna har ju redan gått en termin på simskola inne i stan, även då hade de livräddning. Jag tycker det är helt kanon.
Både igår och idag när hon kom upp ur poolen så har hon varit blå om läpparna och huttrat som jag vet inte vad. Nu hoppas jag bara att det blir lite varmare och lite mindre blåsigt, så hon faktiskt kan njuta av simskolan.

Jag måste säga att jag blev ganska/väldigt glad. Som kraftigt överviktig så har jag inte haft någon midja. Nu är jag snudd på höggravid och börjar få midja... är det som det ska? Brukar inte midjan försvinna när man blir gravid?? :-) Jag pendlar mellan viktuppgång/nedgång på 1 kg. Det är hitintills, jag har ju några veckor kvar...melllan 9-11 veckor för att vara exakt, allt beroende på om den lilla krabaten tänker anlända i vecka 38 eller om den tänker vänta till fullgången tid i vecka 40.
Men jag måste ju säga att jag har en rumpa bred som en lagårdsvägg.. ta en titt själva.. bilden är tagen på midsommaraftonen, under tiden vi lekte björnen sover. Undrar hur jag såg ut bakifrån för en så där 10 månader sedan. Jag har ju ändå en ganska stor viktminskning efter operationen??

Har nu fått tid för tillväxtultraljud, i vecka 31, den 15/7 ska vi dit. . Lite sur måste jag säga att jag är, det verkar som de inte kan läsa på gyn, eftersom på remissen står att jag skulle ha ett i vecka 27,32 och ett i 36. Tog upp det med barnmorskan när vi var på senaste besöket. Hon sa att eftersom de samt min kirurg inte hade erfarenhet av GBP opererade så hade de valt att lägga 3 tillväxtultraljud och att det kunde vara så att man på gyn hade andra erfarenheter. Hmmm.. jag ska kolla med läkaren när vi kommer dit.
Jag vill ju vara säker på att min lilla sprattelkrabat växer som den ska, vilket jag förvisso tror att den gör. De små parasiterna tar ju faktiskt vad de behöver och lämnar resten till mamman. Jag har ju faktiskt en hel del fortfarande att ta av.

Vi hade tur med vädret i allafall, enstaka skurar och inget som någon for illa av. Vi hade bjudit hem lite kompisar, dessa började anlända vid 12,20. 12,30 körde jag iväg och hämtade upp min bästa väninna, eftersom hon är relativt nyopererad så får hon inte köra bil.
När vi kom hem, så började vi duka fram till lunch. Denna bestod av matjessill, inlagd sill, sherrysill och örtsill, färskpotatis, gravad lax, köttbullar, prinskorv och rostbiff, gräddfil och gräslök var ju självklart också med. Rostbiffen var inköpt till mig ifall jag inte skulle klara av sill och lax. Detta gick dock över förväntan. Tog det väldigt försiktigt med sillen och laxen eftersom jag tidigare har dumpat på det.
Det skulle ha kommit en lekompis till Johanna, men i sista minuten så hade den flickan ändrat sig och ville vara hos sin mamma istället. Så Johanna var ensamt barn, tyckte lite synd om henne, eftersom hon sett fram emot att ha en lekamrat här på midsommar. Det slutade med att vi lekte lite lekar, bland annat björnen sover. Johanna tyckte det var jätteskoj att jaga oss vuxna.


Trots allt kände jag mig ganska associal, eftersom jag var tvungen att gå och lägga mig för att vila flertalet gånger under dagen, blir ju helt färdig för ingenting.
På kvällen grillade vi fläskfilé, majskolvar, champinjoner och till det hade vi ugnsstekt färskpotatis och sallad. Vi satt inne och avnöjt detta. Till efterrätt var det ju självskrivna jordgubbar och lättvispad grädde. Johanna ville ha chokladsås till och det tyckte jag var helt ok, det är trots allt bara midsommar en gång om året.
Alla utom jag och Johanna drack vin och öl till maten, Johanna och jag drack lingondricka till lunchen, till middagen fick Johanna en hallon och blåbärsmer och jag drack alkoholfri päroncider. Men usch så mycket kolsyra det var i den. Jag var tvungen att skaka ur den för att det skulle vara gott.

Johanna somnade i min famn när klockan var 21,30 och hur hon än försökte hålla sig vaken så lyckades hon inte! :-)

Framåt 22,30 körde jag hem min väninna, eftersom jag kände att jag började bli så pass trött att det började nästan bli dags att gå och koja för natten. Kom hem något senare än vad jag tänkt eftersom jag och väninnan satt och snackade en stund i bilen. Vi brukar ha ganska mycket att dryfta oavsett klockslag på dygnet.

En annan händelse under midsommaraftons firandet var att Jag och Tommy firade 5-årig bröllopsdag och för Johannas del så var det 5 år sedan hon hälsades välkommen till världen med följande ord.

"Nu vill vi passa på att hälsa Paula Linneá Johanna välkommen till den här världen. Hon såg förlossningens ljus klockan 05,10 den 2 januari. Hon vägde då 2810 gram och var 46 cm lång. Må hennes färd genom livet kantas av mycket skratt och glädje, men också av sorg och besvikelser, så att hon lär sig att uppskatta det lilla här i livet. För det är trots allt det som i det långa loppet visar sig vara störst. En kladdig puss från ett barn som just ätit sin favoritglass med hela ansiktet. Ett telefonsamtal från en vän du inte hört av på länge. En kram när du minst anar det, men kanske behöver det som mest. Doften av ett sommarregn.Jag skulle kunna fortsätta ett bra tag till, men tänker avsluta med några ord som Moder Theresa har sagt: "Vi kan inte uträtta stora saker bara små saker med Stor Kärlek Välkommen Johanna.""

Dessa ord följer mig genom livet... Det var så vackert och varje midsommarafton så blir det extra påtagligt.

Började dagen med en tallrik mannagrynsgröt med sylt och mjölk. Sedan gjorde Johanna och jag oss i ordning. Jag körde Johanna till dagis, där man idag hade midsommarfest. Eftersom hon är 15 timmars barn och semestrar har börjat så är hon på dagis 3 timmar om dagen. Jag tycker väl att det är lite futtigt, men men.. det ger mig lite tid att vila, jag behöver det nu.
Jag hämtade Johanna 11,30 och när vi kom hem åt vi lite lättlunch. Johanna gick sedan till en kamrat och lekte en stund, innan jag hämtade henne. Vi skulle åka till stan och klippa henne. Hon blev jättefin. Det var verkligen välbehövligt att klippa henne. Hon är ju så ömhårig och pipig när man ska borsta ut det, så nu försvann alla slitna toppar och lite till.  Tack och lov.
Det var lite kul, för samtidigt som Johanna hade tid, så hade en av hennes dagiskompisar också tid på samma salong. Världen är bra liten... fast å andra sidan sett Karlskrona är inte så stort! :-)
Efter frisörbesöket åkte vi hem till min mamma en sväng och tog en snabbfika innan det var dags för besök på BVC. 5½ årskontollen. Läkaren, som förövrigt är min gamla barnläkare lyssnade på hjärta, lungor. Det lät rent och fint. Johanna fick hoppa på ett ben, vilket hon klarade galant. Hon fick också klä av och på sig för att kontrollera motoriken. Johanna har hunnit bli 107,5 cm lång och väger 18,9 kg. BMI 16,4. Hon fick även en vacination och sa inte ett pip. Efteråt sa hon förvisso att det gjorde lite ont...men inte mycket.
Eftersom Johanna är konstant snuvig, så bad jag att läkaren skulle skriva en remiss till allergologen, så vi får testa henne att hon inte är allergisk mot något. Det skulle hon göra! Så nu är det bara att vänta på kallesle dit.
Eftersom läkaren tyckte att Johanna hade varit så duktig, så fick hon välja tre saker från hemliga lådan, det blev två jättefina bokmärken och ett annat märke av något slag.
När vi kom hem så stack Johanna iväg till en kompis och kom sedan hem och talade om att kompisens storebror hade sprutat vatten på henne. Ungen var dyngsur på ryggen. Kanske inte lika kul då, men barn är barn.
Till middag hade vi stekt falukorv och makaroner. När vi hade ätit drog Johanna iväg igen.. hon är ett riktigt utebarn. :-)
 

Idag har det mest regnat hela dagen, men jag måste säga, det är välbehövligt. Hoppas bara att solen hittar tillbaka hit till torsdag när det är Lövmarknad, jag har tänkt att jag och Johanna ska åka in en sväng på förmiddagen. Sedan gör det ju ingenting om solen skiner på självaste midsommaraftonen heller. Det skulle ju kunna vara trevligt.

I förmiddags var det dags för ett besök hos barnmorskan. Alla mina värden var kanonbra. Blodtryck, 120/60, hb 140, socker 4,2  fosterljud: 140.
Nedräkningen har börjat. Om jag går full tid ut så har jag 89 dagar kvar och om det blir som jag tror så har jag 75 dagar kvar. Vi får väl se vad och när bebisen är redo att säga hej till den här världen. Det är en riktig liten sprattelkrabat som jag har i magen... fast det var ju Johanna också.


Ha en lugn eftermiddag...

 
Det är så här att man håller på att dra igång en Äventyrsförskola på den förskolan där Johanna går idag. Äventyrsförskolan som ska heta Skogsgrinden kommer att tillhöra Skogsgläntans avd Igelkotten. Invecklat ja, det tycker jag med.. men så är det.
Barnen som är födda 03 och 04 kommer att nu i första omgången att få möjlighet att gå på denna. Igelkottens barn kommer också att ha förtur eftersom skogsgrinden kommer att tillhöra Igelkotten. Det tycker jag är positivt.
Vad kommer då det här att innebära, jo, barnen lämnas som vanligt på Igelkotten. Klockan 09,00 så går barnen med förskollärarna till sin hemvist som då kommer att vara utomhus. Barnen kommer sedan att vara ute från klockan 09,00-15,00 då man återvänder till Skogsgläntan och igelkotten. De äter sin lunch och sitt mellis ute , så länge de inte behöver ha vantar på sig när de äter, är det så kallt så går man tillbaka till Igelkotten och äter där.
Jag tror på konceptet eftersom barn behöver mycket frisk luft, barnen får nya utmaningar, som de inte längre har på sin hemmagård om jag säger så. Det finns studier som pekar på att det är hälsofrämjande för barnen, dvs blir de sjuka så är de hemma kortare tid än kompisar som går på "vanlig förskola". Man kommer också att jobba mycket med gruppövningar, miljö och osynliga gränser. Barnens lek blir inte avbruten på samma vis eftersom man hela tiden är ute, projekten kan alltså göras lite större.

Första infomötet hölls onsdagen den 12/6. Det var där vi fick informationen om vad det hela skulle gå ut på . Man väntar svar på bygglov för ett stort vindskydd. Det här väntas tas upp i byggnadsnämnden nu i juni. Kvällens möte handlade mer om hur vi föräldrar kände inför att sätta våra barn där. Kompisarna för barnen är jätteviktiga nu och därför kändes det som om det var viktigt att de flesta följde med på den här resan. Jag har ingen lust att "rycka upp" Johanna från en redan bra förskola om inte hennes bästa kompisar följer med...
Har nu kommit hem från kvällens möte på dagis. Det verkar som om de flesta föräldrar vill ha en "prövotid" på 1-2 månader, där vi faktiskt får behålla våra platser på Igelkotten. Det kan ju vara så att det verkligen inte fungerar för vissa barn.
Personalen skulle ta frågan vidare till rektorn som är ansvarig för projektet. Dessvärre tror jag inte att vi får igenom det, eftersom suget efter dagisplatser i Nättraby är enormt. Vi får väl se när nästa info om detta kommer.
Projektet skulle dras igång den 1/9 -08, men som sagt eftersom det ännu inte finns något bygglov så kommer det väl som vanligt att dra ut på tiden. Kan tänka mig att det handlar mer om november... men det är min personliga spekulation.

Ska jag ha denna vecka, märkligt nog har jag inte fått någon kallelse ännu. Har ringt till Gyn och dessa ska ringa upp mig under dagen. De har haft två veckor på sig att skicka ut en kallelse, jag tycker det är så skam går på torra land. Hur långt förbehåll behöver de egentligen??


Tillägg: Har nu pratat med gyn och enligt vad överläkaren där har skrivit så ska jag in på ett tillväxtultraljud i v. 29. Jag var då tvungen att protestera och tala om för dem att enligt mödravården där jag går så har de begärt att jag ska ha ultraljuden i vecka 27,32 och 36. Sköterskan som jag talade med skulle låta remissen gå tillbaka för ny bedömning av en annan överläkare. Hon skulle sedan återkoppla till mig så jag vet vad som gäller. Det ska ju bli intressat att se om hon gör.

Igår var familjen bjuden till min underbara lilla mamma, hon hade bestämt sig för att bjuda på lite "mannekängmat" , ett uttryck hon hört från något svenskfinskt program.  Hon bjöd på baconlindad kyckling i örtsås, färsk potatis och sallad. Till det serverade hon vin. Jag drack vatten eftersom jag körde och är gravid. Johanna fick pärondricka, något som hon älskar. När vi hade ätit hjälpte Johanna till att duka av, hon är jätteduktigt på sån't, därefter fick hon duka fram till efterrätten, som var en rabarberpaj med vaniljsås. Det var årets första för mig och min familj. Efter det så busade Johanna med sin morfar och jag var tvungen att gå och lägga mig en stund, helt otroligt så trött jag blir för minsta lilla.
Lånade hem mammas glukosmätare och tänkte att jag skulle ta ett fastesocker på måndagmorgon. Har funderingar på om jag har fått graviditetssocker och om det är det som gör mig så innerligt trött. Önskar jag fick sova 24 timmar. Det skulle vara helt underbart.
Mamma hjälpte mig med lite mangeltvätt som skulle dras innan jag kunde mangla det. När vi kom hem så var Johanna ute och lekte en stund, klockan var väl närmare 19,00 när hon kom in igen. Jag var då klar med mangeltvätten och frågade Johanna om hon hade städat sitt rum, det hade hon sa hon. Jag måste säga att jag blev imponerad när jag bar upp tvätten och tittade in på hennes rum. Det var kanonfint. När jag lagt in tvätten så tog jag fram dammsugaren och dammsög hennes rum, eftersom det tidigare på dagen hade hänt en liten olycka inne på hennes rum.  Gjorde Johanna natteklar och sedan fick hon se en prinsessfilm, jag la mig för att läsa en stund, håller på med David Eddings "Sagan om Mallorea".  Efter en stund kom hon in till mig och frågade om jag kunde läsa för henne. Det kunde jag väl göra. Vi läste om Snövit. Låg och mös en stund efteråt, jag tycker det är en viktig stund på kvällen att få ligga och mysa med henne, hon vill prata lite om hur dagen har varit och så.. och visst är det jätteviktigt att man som förälder lyssnar på sina barn. Vid 20,45 sov min ängel och jag gick ner och fixa en kopp te och några skorpor.
Som avslutning på kvällen satte jag och Tommy oss vid TV:n för att se ett avsnitt av Startrek Voyager. Vi är lika frälsta båda två. Har samlat samtliga boxar med Startrek serierna (Star Trek The next generation, Deep Space 9 och nu håller vi alltså på att samla ihop boxarna för Voyager.)

Lördagen 14/6 träffades vi några stycken från forumet Viktop.se. Vi träffades vid Galtsjön och det var egentligen tänkt att vi skulle grilla. Eftersom vädret var lite lynnigt och inte riktigt visste vad det ville så valde vi att sitta inne och köpa det vi ville ha inne på restaurangen. Vi började samlas vid 14:00 och sedan droppade det in folk fram till kl. 15.00 ungefär.
Träffen var lyckad och det var även med några som jag inte har träffat tidigare. Jag hade Johanna med mig och hon tyckte nog att det var ganska kul hon med... hon sprang runt och stojade och flirtade med alla. Litet charmtroll det är hon.
Eftersom vi hade ätit lunch hemma så fikade vi bara borta på Galtsjön. Johanna valde en stor biskvi och en stor flaska med äppelmer. Jag tog en ost/skinkfralla och en kopp tea. Efter ett tag fick Johanna en glass, det hade hon ju lyckats tjata sig till. GB hade något offert, köp tre glassar få en badboll. Johanna ville ha en badboll i allafall, så jag sa att då fick hon fråga om hon fick ta en badboll trots att hon inte köpte rätt antal glassar. Hon frågade och fick ett önskat svar, mao JA. Jag och Johanna bröt upp strax före 17,00, det var ju dels Disneydags på Bollibompa och sedan skulle vi ju äta lite mat hemma med Tommy.

Den 10/6 roade jag mig med att städa övervåningen. Jag dammsög och torkade golv. På onsdagen hade Johanna lovat att hon skulle städa sina bokhyllor och sitt skrivbord.  Hon började jättefint klockan 08,00 och plocka och dona på sitt rum. Jag hade lovat henne att om hon gjorde detta så skulle vi åka iväg och köpa nya skor till henne, vi skulle äta glass och ha lite mysigt. Vid 12-tiden kommer hon ner och säger att hon är klar. Jag går upp och tittar, trodde jag skulle få ett sammanbrott, ungen hade då rivit ut allt från bokhyllor och hälften ifrån skrivbordet. Jag kände hur skogstokig jag blev. Jag talade om för henne att det här var ju inte städat utan nu såg ju rummet än värre ut än vad det hade gjort innan hon satte igång. Jag talade om för henne att vi nu inte skulle hinna åka och köpa några skor och än mindre glass. Hon fick inte gå ut och hon fick inte sitta vid datorn. Hon fick leka inne.
Jag drog igång och plocka iordning på hennes rum, ställde in böckerna i bokhyllan som hon lagt på sängen och på sitt nattuksbord.  Dammsög och röjde ordentligt.
Senare på eftermiddagen så frågade hon om hon fick bada sin baddocka och det kunde jag ju inte säga nej till, men sa åt henne att ta undan mattorna i badrummet och när hon var klar så skulle hon ha plockat undan efter sig. Hon försvinner upp och badar dockan.
Efter middagen var jag tvungen att lägga mig att vila en stund, skulle iväg på ett infomöte på dagis på kvällen. Kommer upp, ropar till Johanna att hon också ska komma upp, hon hade ju inte plockat undan. Mattorna låg i Tv-rummet och dockan, badrock och handduk på golvet. Hon plockar lydigt och snällt undan dockan, därefter går hon ut i TV-rummet och börjar skaka av mattorna. Men tack så hemskt mycket, tycker du inte att jag har städat tillräckligt idag, det var att dra fram dammsugaren igen och dammsuga i tv rummet, det fastnar ju så vansinnigt med skräp i badrumsmattor.
När detta var gjort kunde jag äntligen gå och lägga mig, jag talade om för Johanna att  jag nu skulle vila och inte ville bli störd. Det här var min egen tid. Vad gör ungen, jo självklart kommer hon in och ber om hjälp, hon kunde väl gå till Tommy. Efter ytterligare 20 minuter kommer hon smygandes och kryper upp i sängen, med orden Mamma, jag vill mysa med dig. Hade jag inte varit så förbaskat slut, så hade väl det varit ok, men inte nu... Jag talade om för henne att Nej, det här är min egen tid, gå ut härifrån. Nu måste jag få vara i fred.
Infomötet på dagis handlade om att man ska starta upp en äventyrsförskola med tolv platser, eftersom den kommer att tillhöra det dagis där Johanna går, så ville man ge dessa barn födda 03/04 förtur till denna. Det lät väl bra, men jag är ändå ganska tveksam. Hmm.. får väl diskutera med Tommy och se vad han säger.

Johanna tjatar om kalas i tid och otid. Hon kommer nog att bli en riktig partypingla när hon växer upp. Hur som helst så resonerar jag att eftersom vi vuxna emellanåt ställer till med kalas/bjudningar/fester  så kan väl även hon få ha sina kalas ibland. Hon hade fått bjuda in 3 av sina dagiskompisar + en flicka som tidigare har gått på samma dagis, men som har börjat på ett annat dagis nu. Kalaset hade hon mellan 13-16 på eftermiddagen. Jag hade fyllt poolen på morgonen så att den skulle hinna bli lite tempererad innan tjejerna kom. Strax före 13 kom första gästen och sedan troppade de andra in en efter en. Snart var tjejligan samlad. Det var kanonväder och det var endast utelek som gällde. Tjejerna gungade, badade och lekte i Johannas tält. Johanna ärvde ett 3 manna tält efter min bror, som hade legat i flera år. Vid 14,30 så fick tjejerna lite mellanmål i form av grillad korv och bröd, lite senare lite saft och bulle och strax innan kalaset var slut så kom den efterlängtade glassen fram.
Det rådde inget tvivel om att tjejerna hade jättekul. Det är så härligt att se dessa små leka så bra. När tjejerna hade åkt hem så fick Johanna ställa sig i en sval dusch och normalt sett så är hon den som duschar varmast i hela familjen. Nu tyckte hon dock att det var jätteskönt att få svalka av sig.
Johanna slocknade framför bolibompa, hon var totalt utslagen. Ett gott tecken på en lyckad dag. Nu ska man förvisso ha i tanken att det hade blivit 2 sena kvällar på raken. Torsdagen somnade hon ju vid 00,30 och på fredagkvällen somnade hon vid 21,30. Säkert spelade även det in också.
Lite bilder från kalaset är väl på sin plats, jag har tillstånd från barnens föräldrar att publicera bilderna.

Ja, och varför firar vi den? Patriotism? Bara för att? Jag kan inte hitta något i den svenska historien som gör att vi borde ha en nationaldag. Sverige har alltid varit en egen makt, vi har aldrig, så vitt jag vet varit ockuperade av en annan nation.
Hur som helst så firade inte vi den i allafall. Jag var jättetrött efter torsdagens supé och kväll. Jag gick som i en dimma hela dagen och var nog ganska vresig av mig. Stackars familjen... :-) Jag får skylla på alla hormoner som dansar samba i kroppen på mig.

ett par goda vänner. De bjöd på förätt, varmrätt och sedan var det tänkt att det skulle vara efterätt också....men den liksom glömdes bort. Maten var kanongod, förrätten bestod av någon form av potatisplättar, jag skulle få receptet. Varmrätten var ädelostfylld fläskfile inbakad i smördet, en välkryddad Cous cous och lite grönsaker till det.

Johanna var självklart med, hon hade som tur väl var sovit en stund på eftermiddagen. Hon hade aldrig orkat annars. Vi var där vid 18,00 och kom hem 00,15. Hur kul är det att läsa en godnattsaga den tiden på dygnet? INGET VIDARE, kan jag erkänna. Jag var så trött. Tommy somnade i bilen på vägen hem, Johanna var inte heller långt ifrån. När vi kom hem så gjorde Tommy sig natteklar och sedan dog han i sängen. Jag fixade Johanna och som sagt åkte på att läsa en saga. Själv kom jag nog i säng vid 00,45-01,00. Sov så där...

Vi har upptäckt att vi har en liten ödla boendes på vår altan. Den verkar inte speciellt rädd av sig. Håll med om att den är söt.

I dag skulle egentligen jag och Johanna tagit tåget ner till Karlshamn, där skulle vi träffat Laila, en av mina nyförvärvade väninnor! :-)
Men med tanke på det fina vädret så ville Johanna hellre åka till stranden, på sätt och vis kan jag hålla med henne. Så igår ringde jag Laila och sa som det var, hon tyckte också att det var helt ok.
Man får ju lov att passa på när vädret är så fint som det är. Kan tänka mig att Johanna gärna vill bada och det får hon väl lov att göra då. Jag tänker inte bada iallafall.
Min mor och hennes särbo kommer också ner till stranden, trevligt med lite vuxet sällskap måste jag säga.
Nu hoppas jag bara att det inte blåser allt för mycket när vi är iväg, det skulle ju kunna förta glädjen hos oss alla lite granna.

I går var det dags för den vårliga röjningen av samfällighetens allmänna områden. Vi samlades klockan 09.00 och satte igång med krattor och trimmers/röjsågar.
Eftersom det hade blivit pengar över, så bjöd samfälligheten på förmiddagsfika, bestående av bulle och kaffe/saft eller te. (Jag är nog den enda som dricker te.)
Röjningen i år gick fortare än förra året, troligen därför att vi har hållt efter lite grann.
På kvällen var det dags för grill också det tillsammans med alla grannar. Jättetrevligt.
Vid 9,30 ringde en av Johannas dagiskompisar och ville komma och leka, inget man kan neka till. Så vid 10,30 kom då hennes kompis. Johanna och hennes kompis hade jätteroligt, de badade i den lilla poolen som vi köpte till Johanna förra året. Jag tror att de tyckte att det var skönt, det var ju trots allt ganska varmt igår 31/5-08.
För min personliga del så blev hela mathållningen tokig igår, men det är ju sånt man får räkna med. Efter maten igår, när klockan började dra sig mot 20,30 så bröt vi upp och gick hem. Jag var helt slut, inte så konstigt kanske med tanke på att jag hade varit vaken sedan 05,00 på morgonen. På sätt och vis uppskattar jag dessa tidiga mornar eftersom det ger mig lite tid för mig själv. Dessutom så är det ganska friskt ute på den tiden på morgonen. :-)
Jag sov nog före 21,00 igår kväll, vilket innebär att jag somnade före Johanna, Tommy nattade henne.