tinnie

Spirit vaknade vid 02,00 och ville ha mat. När jag höll på att fixa flaskan till henne, så hör jag Johanna i trappen. Säger åt henne att gå upp och lägga sig igen. Det gör hon, när jag har matat Spirit så hör jag hur Johanna gråter. Självklart går jag upp till henne och då visar det sig att hon är rädd, mörkrädd. Jag tar henne i famnen och talar om för henne att det inte är något att vara rädd för, utan att mörkret är bästa sättet att skydda sig själv. Efter en stund frågar jag om hon vill ha ett glas mjölk och en skorpa, det ville hon så vi gick ner igen. Spirit låg i insatsen och var jättenöjd och snackade som bara den, hon hade minsann inte en tanke på att somna om. Johanna drack ett glas mjölk och åt en ½ skorpa med ost medans jag tog en kopp te, vi pratade om rädslor. Jag berättade för henne att även jag blir rädd i bland... och jag också en gång i tiden var fruktansvärt mörkrädd,
Johanna frågade om hon fick sova hos mig och vilken mamma kan neka sitt barn det när det är ledset och rädd... inte jag i allafall.. så när Spirit väl somnade så gick vi upp, Johanna hämtade sin kudde och rusade in i sovrummet och formligen kastade sig i sängen. :-) Jag la Spirit i hennes korg och sedan kröp jag själv ner, Johanna kröp upp på min arm och låg vaken en stund.
Hon sov sedan till 07,10 då hon kom ner som ett litet yrväder och talade om att hon var hungrig. Fixade frukost till henne och sedan satt vi och pratade lite. Frågade om hon sovit gott och det hade hon inte gjort... bara när hon fick sova hos mig! ;-) Det var ju tur att hon fick några timmars god sömn i allafall.

Barn ska vara trygga och inte behöva känna sig rädda.....

Ha en strålande dag!