Midsommarafton
När vi kom hem, så började vi duka fram till lunch. Denna bestod av matjessill, inlagd sill, sherrysill och örtsill, färskpotatis, gravad lax, köttbullar, prinskorv och rostbiff, gräddfil och gräslök var ju självklart också med. Rostbiffen var inköpt till mig ifall jag inte skulle klara av sill och lax. Detta gick dock över förväntan. Tog det väldigt försiktigt med sillen och laxen eftersom jag tidigare har dumpat på det.
Det skulle ha kommit en lekompis till Johanna, men i sista minuten så hade den flickan ändrat sig och ville vara hos sin mamma istället. Så Johanna var ensamt barn, tyckte lite synd om henne, eftersom hon sett fram emot att ha en lekamrat här på midsommar. Det slutade med att vi lekte lite lekar, bland annat björnen sover. Johanna tyckte det var jätteskoj att jaga oss vuxna.
Johanna är björnen som sover.
Björnen har vaknat och jagar sitt byte. :-) Hon har tagit sikte på mamma!!
Trots allt kände jag mig ganska associal, eftersom jag var tvungen att gå och lägga mig för att vila flertalet gånger under dagen, blir ju helt färdig för ingenting.
På kvällen grillade vi fläskfilé, majskolvar, champinjoner och till det hade vi ugnsstekt färskpotatis och sallad. Vi satt inne och avnöjt detta. Till efterrätt var det ju självskrivna jordgubbar och lättvispad grädde. Johanna ville ha chokladsås till och det tyckte jag var helt ok, det är trots allt bara midsommar en gång om året.
Alla utom jag och Johanna drack vin och öl till maten, Johanna och jag drack lingondricka till lunchen, till middagen fick Johanna en hallon och blåbärsmer och jag drack alkoholfri päroncider. Men usch så mycket kolsyra det var i den. Jag var tvungen att skaka ur den för att det skulle vara gott.
Johanna somnade i min famn när klockan var 21,30 och hur hon än försökte hålla sig vaken så lyckades hon inte! :-)
Framåt 22,30 körde jag hem min väninna, eftersom jag kände att jag började bli så pass trött att det började nästan bli dags att gå och koja för natten. Kom hem något senare än vad jag tänkt eftersom jag och väninnan satt och snackade en stund i bilen. Vi brukar ha ganska mycket att dryfta oavsett klockslag på dygnet.
En annan händelse under midsommaraftons firandet var att Jag och Tommy firade 5-årig bröllopsdag och för Johannas del så var det 5 år sedan hon hälsades välkommen till världen med följande ord.
"Nu vill vi passa på att hälsa Paula Linneá Johanna välkommen till den här världen. Hon såg förlossningens ljus klockan 05,10 den 2 januari. Hon vägde då 2810 gram och var 46 cm lång. Må hennes färd genom livet kantas av mycket skratt och glädje, men också av sorg och besvikelser, så att hon lär sig att uppskatta det lilla här i livet. För det är trots allt det som i det långa loppet visar sig vara störst. En kladdig puss från ett barn som just ätit sin favoritglass med hela ansiktet. Ett telefonsamtal från en vän du inte hört av på länge. En kram när du minst anar det, men kanske behöver det som mest. Doften av ett sommarregn.Jag skulle kunna fortsätta ett bra tag till, men tänker avsluta med några ord som Moder Theresa har sagt: "Vi kan inte uträtta stora saker bara små saker med Stor Kärlek Välkommen Johanna.""
Dessa ord följer mig genom livet... Det var så vackert och varje midsommarafton så blir det extra påtagligt.
Våran lilla midsommartjej
Johanna i Gabriellas knä
Johanna i Heidis knä
Nu vet jag inte riktigt hur länge till jag orkar!!!
Natteklar i mammas famn. Heidis krycka fick agera häst under kvällen och döptes
till Lala
Möte på dagis ang. Äventyrsförskola.
Det är så här att man håller på att dra igång en Äventyrsförskola på den förskolan där Johanna går idag. Äventyrsförskolan som ska heta Skogsgrinden kommer att tillhöra Skogsgläntans avd Igelkotten. Invecklat ja, det tycker jag med.. men så är det.
Barnen som är födda 03 och 04 kommer att nu i första omgången att få möjlighet att gå på denna. Igelkottens barn kommer också att ha förtur eftersom skogsgrinden kommer att tillhöra Igelkotten. Det tycker jag är positivt.
Vad kommer då det här att innebära, jo, barnen lämnas som vanligt på Igelkotten. Klockan 09,00 så går barnen med förskollärarna till sin hemvist som då kommer att vara utomhus. Barnen kommer sedan att vara ute från klockan 09,00-15,00 då man återvänder till Skogsgläntan och igelkotten. De äter sin lunch och sitt mellis ute , så länge de inte behöver ha vantar på sig när de äter, är det så kallt så går man tillbaka till Igelkotten och äter där.
Jag tror på konceptet eftersom barn behöver mycket frisk luft, barnen får nya utmaningar, som de inte längre har på sin hemmagård om jag säger så. Det finns studier som pekar på att det är hälsofrämjande för barnen, dvs blir de sjuka så är de hemma kortare tid än kompisar som går på "vanlig förskola". Man kommer också att jobba mycket med gruppövningar, miljö och osynliga gränser. Barnens lek blir inte avbruten på samma vis eftersom man hela tiden är ute, projekten kan alltså göras lite större.
Första infomötet hölls onsdagen den 12/6. Det var där vi fick informationen om vad det hela skulle gå ut på . Man väntar svar på bygglov för ett stort vindskydd. Det här väntas tas upp i byggnadsnämnden nu i juni. Kvällens möte handlade mer om hur vi föräldrar kände inför att sätta våra barn där. Kompisarna för barnen är jätteviktiga nu och därför kändes det som om det var viktigt att de flesta följde med på den här resan. Jag har ingen lust att "rycka upp" Johanna från en redan bra förskola om inte hennes bästa kompisar följer med...
Har nu kommit hem från kvällens möte på dagis. Det verkar som om de flesta föräldrar vill ha en "prövotid" på 1-2 månader, där vi faktiskt får behålla våra platser på Igelkotten. Det kan ju vara så att det verkligen inte fungerar för vissa barn.
Personalen skulle ta frågan vidare till rektorn som är ansvarig för projektet. Dessvärre tror jag inte att vi får igenom det, eftersom suget efter dagisplatser i Nättraby är enormt. Vi får väl se när nästa info om detta kommer.
Projektet skulle dras igång den 1/9 -08, men som sagt eftersom det ännu inte finns något bygglov så kommer det väl som vanligt att dra ut på tiden. Kan tänka mig att det handlar mer om november... men det är min personliga spekulation.
Viktopträff
Träffen var lyckad och det var även med några som jag inte har träffat tidigare. Jag hade Johanna med mig och hon tyckte nog att det var ganska kul hon med... hon sprang runt och stojade och flirtade med alla. Litet charmtroll det är hon.
Eftersom vi hade ätit lunch hemma så fikade vi bara borta på Galtsjön. Johanna valde en stor biskvi och en stor flaska med äppelmer. Jag tog en ost/skinkfralla och en kopp tea. Efter ett tag fick Johanna en glass, det hade hon ju lyckats tjata sig till. GB hade något offert, köp tre glassar få en badboll. Johanna ville ha en badboll i allafall, så jag sa att då fick hon fråga om hon fick ta en badboll trots att hon inte köpte rätt antal glassar. Hon frågade och fick ett önskat svar, mao JA. Jag och Johanna bröt upp strax före 17,00, det var ju dels Disneydags på Bollibompa och sedan skulle vi ju äta lite mat hemma med Tommy.
Torsdag 5/6 var vi på supé hos...
Johanna var självklart med, hon hade som tur väl var sovit en stund på eftermiddagen. Hon hade aldrig orkat annars. Vi var där vid 18,00 och kom hem 00,15. Hur kul är det att läsa en godnattsaga den tiden på dygnet? INGET VIDARE, kan jag erkänna. Jag var så trött. Tommy somnade i bilen på vägen hem, Johanna var inte heller långt ifrån. När vi kom hem så gjorde Tommy sig natteklar och sedan dog han i sängen. Jag fixade Johanna och som sagt åkte på att läsa en saga. Själv kom jag nog i säng vid 00,45-01,00. Sov så där...
Denna förbannade byråkrati...
Vad mer som stör mig, är att nu när handläggaren ringde på eftermiddagen, så talade hon om att jag får en utbetalning på måndag, men det sträcker sig till den 20. Jaha....men resterande 10 dagar då? Jo, dessa kunde hon inte betala ut innan hon visste om mitt ärende skulle stängas eller om jag skulle bli fortsatt sjukskriven... vad är det för byråkratisamhälle vi lever i. Hon skulle mycket väl kunna betala ut hela månaden nu och det utan att stänga mitt ärende, eftersom om jag blir fortsatt sjukskriven så får jag ju ett nytt underlag som ska till försäkringskassan och då ska ju ändå en ny bedömning göras. Dessutom ska jag till arbetsförmedlingen på måndag för att reaktivera mig på akassan. Det säger sig väl självt att jag då inte blir fortsatt sjukskriven, eller har jag fel?
Det här resulterar i att på måndag får jag sätta mig och "jaga" min ortoped, som troligen inte är på plats, utan befinner sig på annan ort. Jag kommer med andra ord inte att kunna meddela försäkringskassan innan jag får kontakt med honom.
Just nu känner jag mig relativt skogstokig... på denna byråkrati som vi vanliga döda måste leva med...
Mycket har hänt sedan sist jag var in och skrev något här.
Nu är jag alltså då på väg att bli mamma för andra gången i mitt liv och jag njuter av graviditeten även om den stundvis är ganska jobbig. Har inte gått upp något i vikt, men däremot så har jag gått ner så jag väger mindre än vad jag gjorde på inskrivningen, bebisen tar ju det den ska ha, så jag får väl ta av mina reserver något jag har ganska gott om fortfarande! :-)
Vi har beräknad förlossning den 14/9-08, så jag hoppas väl på en inte allt för varm och het sommar. Personligen tror jag att det blir lite tidigare, dels med tanke på att Johanna var två veckor tidig och dels med tanke på att jag är cortisonbehandlad astmatiker. Hmmm vi får väl se...
Den 15/3 -08 var jag på en viktop träff, vi träffades på Siam Garden, en Thailänsk restaurang nere i Karlshamn, det var en jättetrevlig träff samt även ganska viktig, eftersom jag är ganska övertygad om att det är viktigt att kunna ventilera vad man känner med andra som har likanande erfarenheter, eller väntar på sin operation. Jag har fått tillåtelse av några att lägga upp bilder från den träffen. Lägger upp dem så snart jag har sparat ner dem på datorn.
I mitten på april ringde teamleadern för delgivarna i södra regionen och frågade hur min livssituation såg ut, jag sa att jag fortfarande var arbetslös och lika available som när jag var på intervju hos dem. Det visade sig då att personen som fått tjänsten hade sagt upp sig och gått tillbaka till sitt gamla jobb. Jag var åter aktuell för tjänsten, men skulle ändå skriva en ansökan eftersom man valde att göra en internrekrytering. Så när teamleadern ringde mig några dagar senare så talade jag om för henne att jag var gravid i v. 20, men hon tyckte ändå att jag skulle maila in ansökan till henne. Sagt och gjort. Fick sedan beskedet att man valt att lägga tjänsten i Växjö istället. Tänkte i mitt stilla sinne att jag ska spara hennes telefonnummer och sedan ringa henne när jag är klar med min föräldraledighet.
Jag blev dessutom uppringd av ett företag som sökte en administratör som hade kunskaper i SAP, vilket jag hade sedan min anställning på Softcom. Deras kund valde dock att man skulle lägga ut tjänsten publikt. Så där gick jag bet igen. Grrrrrrrr.........
Den 29/4-08 så var det dags för en omoperation av min stelopererade tumme, tydligen hade det läkt väldigt fint. Eftersom jag trots allt hade problem så valde man att ta bort plattan som jag hade ditskruvad. Hoppas nu på att det blir bättre än vad det varit tidigare. Det blev tack och lov inget gips den här gången utan ett bandage, stygnen skulle tas efter 2 veckor, men eftersom jag vet med mig vad jag har för läkött så ringde jag och bad att man skulle ta stygnen efter 10 dagar, tur var väl det, eftersom stygnen hade börjat läka ner i huden.
Har dessutom haft besök av ett par goda vänner från Stockholm, dessa kom ner i samband med att jag opererades och stannade i 3 veckor, vilket var tacksamt, eftersom jag fick så vansinnigt mycket hjälp av dem. Tack!!
Här sitter jag nu och mår som jag inte förtjänar
Ställde mig på vågen i morse och den visar neråt. Jag har gått ner 1,1 kg sedan jag var hos kirurgen och det var jag den 19/2 så på 9 dagar har jag alltså 1100 gram. Hahaha... som en normalstor kyckling!!!! Måste säga att det känns inte direkt som om jag skulle ha gått ner. Torsdag nästa vecka alltså den 6/3 ska jag till dietisten, under förutsättning att jag inte är lika förkyld som jag är nu då. Är jag det så ringer jag och avbokar tiden.
I dag ska jag även försöka få tag på operationsplaneraren på ortopeden, eftersom jag väntar på en reoperation på min tumme, den som stelopererades för snart ett år sedan. Försäkringskassan är på mig om detta, så jag får väl jaga dem med fotogen och blåslampa och se till att jag får ett besked som är godtagbart för både mig och försäkringskassan! :-) De har ju bara så underbara telefontider. 14-15 måndag till torsdag. Den här veckan har de dessutom varit kort om folk, så då har telefontiden varit inställd.
Har nu äntligen fått tag på operationsplaneringen och enligt dem kommer jag att få min operation innan sommaren. Det känns ju inte allt för avlägset. Nu återstår bara och se vad försäkringskassan säger om det. Väntar på att min handläggare ska ringa mig. Hon brukar ringa upp när man har lämnat meddelande på hennes telefonsvarare.
Vilken dag...
1. Kommer du att sjukskriva mig vidare?
SVAR:Han svarade utan tvekan att ja, det skulle han minsann göra. Jag sa att jag hellre skulle vilja börja arbetspröva. Eftersom jag har gått sjukskriven så länge som jag har gjort.
2. Vilka arbeten ska jag undvika för att inte förvärra mina handproblem?
SVAR: Alla jobb som belastar tumgreppet.
Här kände jag att många chanser till jobb försvann eftersom man använder tummen och dess grepp i många lägen.
3. Hur lång tid innan operationen kan jag räkna med att få vänta?
SVAR: Det kunde han inte svara på, allt berodde på hur många operationstillfällen han får/månad. Han rekommenderade mig att ringa till op. planeraren och beklaga mig, samt att han skulle skicka ett brev till operationsplaneraren, där han skulle påtala en prioritering för operation av tummen efter att han dikterat för journalen.
Jag får lov att jaga operationsplanereran i morgon igen, eftersom jag inte fick tag på dem idag. Försäkringskassan vill veta och jag vill veta. För hur det än är, så är det 6 veckor med gips och därefter rehabilitering upp till 6 månader. Det skulle ju vara skönt att få allt ur världen så sedan kan ge mig ut i den stora vida arbetsvärlden.
Min handläggare och jag är inne lite på samma linje och det är att jag ska in under arbetsförmedlingens rehab team, så man inte kan anvisa mig vilka jobb som helst. Hon skulle kontakta min handläggare på AF, som jag redan har varit i kontakt med eftersom jag själv anser att jag måste visa lite goodwill i det här läget. Får jag inte operationen omgående typ inom 6 veckor eller så, så kommer inte försäkringskassan att godkänna mitt läkarintyg eftersom de anser att det måste finnas någon form av arbete som jag trots min funktionsnedsättning borde klara av. Jag håller med. Så långt är vi idag.
Efter mitt möte med Försäkringskassan så var det dags att sätta sig i bilen och avverka 6 mil ner till Karlshamns sjukhus för ett återbesök på kirurgen. Jag var där så pass tidigt att jag hann äta lunch. Jag nyttjad för första gången mitt intyg. Vilket gav mig en fullvärdig lunch för 25 kronor. Lunchen bestod av persiljebiff, potatis, knäckebröd, grönsaker och dryck.
Jag hade dock ganska mycket tid kvar innan jag skulle vara hos läkaren så jag försökte slå ihjäl lite tid, genom att kika in på apoteket.. hur lång tid tar det då? 5 minuter eller något sådant. Jag anmälde mig för mitt besök och åkte upp till plan 11 och satte mig och vänta. Läkaren var några minuter sen, men allt klaffade ändå. Han tyckte jag såg oförskämt pigg ut. :-) Den gamla räven!!! Och visst mår jag bra, oförskämt bra om jag ska vara ärlig.
Efter läkarbesöket så var det ner till bilen igen.. och återresa till Karlskrona med ytterligare 6 mil. Jag var tillbaka i Karlskrona 14,30 och mitt nästa möte som jag hade med Handelsbanken började klockan 15,00. Som ni vet så sökte jag jobb där och blev kallad för en personlig presentation. Jag var jättenervös, det ska jag lugnt erkänna. I början av nästa vecka får jag reda på om jag kandiderar vidare som kassakundtjänstmedarbetare hos dem. De räknar med att tjänsten skall tillsättas andra halvan av mars. De vill verkligen vara säker på att de får rätt person kan jag tänka mig.
Så summa sumarum av min dag... jag har haft en ganska stressig dag men allt har flutit på smärtfritt och inga större förseningar drabbade mig. Nu är jag helt slut, jag blir trött jättefort, men det ger sig väl det också sinom tid. När jag kom hem var jag tvungen att gå och lägga mig en stund, jag tror jag slumrade innan huvudet låg på kudden. :-)
-0,5 kg
Igår fick jag ett intyg som ger mig rätt att beställa ½ portion eller barnportion när jag går ut och äter. Det är ju ganska vettigt, eftersom jag inte äter en hel portion längre. Har även fått en viktminskningskurva, som ger en hint om rekommenderad viktnedgång under en viss period. Vi får väl se om jag lyckas följa den!
Kostregistrering 20080213
Frukost. ca 06,50
Ca 1 dl yougurt naturell
Ca ½ rågkuddar
1 rågkuse (finskt surbröd)
Ca ½ tsk smörgåsmargarin
Ca 1 tsk leverpastej
Paprikaskivor
Ca 2dl tea med ca ½ dl mjölk.
Det här tar mig ca 45-60 minuter att få i mig.
Visst är det härligt med en riktig långfrukost.
Mellanmål ca klockan 10,00
1 äpple skalat och i klyftor, det tar lite längre tid att äta än om man äter det helt.
1 kopp tea ca 2 dl varav ½ dl mjölk.
1 skorpa
½ tsk smörgåsmargarin
1 skiva ost
Paprika skivor.
Mellanmålet tar ungefär 15 minuter att äta.
Lunch ca 12,30
1 kycklingklubba, drumstick... dvs utan höftbenet.
1 liten potatis
Kokt broccoli ca ½ dl.
Det här tar ca 30 minuter för mig att äta.
Mellanmål ca 14,30
jag då jag var ute. Slarvigt ja, jag vet...men shit happens ibland.
Middag ca 17,30
1 laxkotlett
1 liten potatis
ca 1 dl kokta grönsaker
Middagen tar ca 30 minuter att äta
Mellanmål ca 20,30
2 små skorpor
1 tsk smörgåsmargarin
2 skivor ost.
Ca 2 dl tea varav ca ½ dl mjölk
Mellanmålet tar ca 20 minuter att äta.
Utöver drycken till maten dricker jag ungefär 3 dl vatten mellan varje måltid.
Storvuxen kontra Normal.
På tisdag tänkte jag att jag skulle lämna in en säck med kläder som är flera storlekar förstora. Det finns ingen orsak att jag ska behålla de. Storvuxna människor har jättesvårt att få tag på kläder som passar och som dessutom sitter ganska bra. Det är kanske något man inte tänker på som "normalviktig" Jag vet inte, jag har aldrig varit där. Hur som helst så känns det som ett ämne som är lite tabu, storvuxna får inte/ska inte få bära kläder som sitter snyggt. De ska helst gömma sig i stora bylsor. Jag vet inte om det är någon som känner igens sig i den beskrivning jag ger. Kom nu ihåg att det här är mina tankar
Jag läste i tidningen Tara som jag prenumererar på, en insändare som just handlade om stora kvinnor. Enligt skribenten så skulle helst stora kvinnor (modeller) absolut inte få existera, utan det skulle vara trådsmala. Jag tog väldigt illa vid mig av den insändare. Skribenten argumenterade också på ett i mina ögon väldigt korkat sätt, när denne påtalar att storvuxna klagar över att kläder är så dyra, "ja, men det går ju åt mera tyg att sy i stora storlekar." Jag tänkte i mitt stilla sinne... om kläder för storvuxna är dyra pga tygåtgången, så skulle ju babykläder vara i stort sett gratis, eftersom det går väldigt lite tyg till att sy dessa små plagg. Jag köper helt enkelt inte det argumentet. Jag är inte av uppfattningen att stora storlekar är så mycket dyrare än normalstora storlekar. Däremot "udda" storlekar tror jag kan bli dyrare, eftersom det dels inte tillverkas så många exemplar. Själv har jag gått ner ungefär 4 storlekar i kläder. För alla som inte vet, kan jag bara tala om att det känns helt fantastiskt!
Vad tror ni?
Nu önskar jag en trevlig söndagkväll
Lördag 26/1-08
I dag har jag varit inne i stan. Johanna ska på kalas i morgon så jag behövde handla en present. Passade samtidigt på att träffa en väninna, vi gick runt lite på stan, jag hittade en sommarklänning till skruttan. Det var halva reapriset, så klänningen kostade 49,50. Det tyckte jag var taget.
Jag kom hem ganska sent på eftermiddagen och var jättehungrig, så vi hade rostat bröd och te till mellis. Det var inte alls dumt. Det blev lite slarv med lunchen. Inte bra, jag vet! Men det är inte alltid som det löser sig till det bästa. Till middag åt vi lamm och klyftpotatis till det serverades en sallad och en konjakssås. Jag skållar tomaterna eftersom jag måste skala dem. Det funkar helt ok. Måste ju vara försiktig med allt vad "hårda skal" heter eftersom det kan fastna i den nya lilla magmunnen.. och av erfarenhet så vet jag att man mår fruktansvärt dåligt när det händer. Därför är det bättre att vidta åtgärder som gör att man kan undvika sådana fällor.
Nästan allt skalas.. I vissa lägen kan det ju vara lite jobbigt. Men, på det stor tycker jag att det funkar bra. Apelsiner är ju inget som jag tar med mig i väskan för att ha som mellis om det skulle vara så att jag måste äta något, eftersom det är så kladdigt att filéa apelsinerna. Hinnorna från citrusfrukterna kan också ställa till med besvär.. eftersom dessa gärna maler runt i den lilla magen och sedan kan fastna... Men gudarna ska veta att jag saknar apelsin... det är ju så gudagott och hemma går det ju faktiskt an att slabba lite med sådan frukt så helt uteslutet är det ändå inte.
Till kvällsmål i kväll blir det nog lite parmaskinka och melon.. hmmm så jättegott. Vad som kommer att drickas till det.. hmmm det återstår att se..
Nu önskar jag alla en riktig trevlig lördag kväll...
Ett tag sedan.
Hos dietisten gick vi igenom de här 4 dagarna som jag hade skrivit upp vad jag hade ätit och druckit. Det såg på det stora hela bra ut, men jag måste få i mig mera mjölkprodukter, jag når inte ända fram där. Men annars både vad gäller frukt och grönt så får jag i mig tillräckligt. Det jag ska jobba med just nu är ju då mjölkprodukterna. Vi får väl se hur det går!!!!!!
Jag hade gått ner 3,4 kg sedan mitt sista besök hos henne. Det tycker jag är helt ok. Det innebär att jag nu har gått ner 22 kg. Det känns jättebra. :-)
Efter besöket hos dietisten åt jag lunch med en väninna, det blev kycklingsoppa, den var ganska mäktig, eftersom den var avredd. I övrigt så smakade den väl inte så mycket. Den kunde ha varit lite mer kryddad.
Var även upp och hälsade på på avdelningen, de kände knappt igen mig. De skulle skicka mig ett intyg som ger mig rätten att beställa barnportioner när jag går ut och äter. Det är ju ganska positivt.
Nu tror jag att det här var allt för idag.
Motion... vilken morot och besvikelse
I lördags tog jag mina mått, tänkte att syns det inte på vågen, så kanske det syns på minskat antal cm. Tanken är att jag ska ta mina mått 1 gång i veckan för att se om det händer något, vilket det rimligtvis borde, annars kan jag väl lika gärna lägga ner?
En sak till som jag har gjort, det är en sammanställning på min träning. Vilken typ av aktivitet, hur länge och vilket datum jag gjorde det. När man ser att det börjar komma som en rutin, att man måste göra något för att man ska må bra, då tycker jag att man har kommit en bra bit på väg. Hjärtat mår bra att få jobba lite extra. ♥ Jag hoppas jag nu kan komma att hålla den här nya rutinen om träning.
Dagens lunch och motion!
Ska ta en promenad i kylan, det är förvisso inte mer än -2,8 grader, men rackararns vad det blåser, och det gör att det blir iskallt. Det blir nog ingen långpromenad direkt, utan jag får nog ställa mig på Crosstrainern i eftermiddag också om jag ska få ihop dagens motion. Kan inte tänka mig annat. Klarar jag 30 minuterspromenad så är det bra och då får det lov att bli minst 30 minuter till på CT. Tänker inte låta det kalla vädret stoppa mig, för hur det än är, så är det så härligt att få lite frisk luft, man blir piggare och lite gladare. Dessutom är det kanonskönt att komma in i värmen efter att man har varit ute en stund. :-) Nå´n som inte håller med mig?
I juni månad satte jag in en efterlysning på reumatikernas forum, jag sökte helt enkelt en promenadkompis. Den 1/1-08 hade en person svarat på denna efterlysning. Jag har skickat ett mail till personen och hoppas att NN hör av sig igen. Det är lättare att komma ut och gå om man har någon som pushar på lite. Det är ju faktiskt också ganska trevligt att han någon att prata med. Än så länge är jag neutral! Det återstår att se vad som händer.
Nu har det varit mycket ett par dagar
I onsdags fyllde Johanna år, hela 5 år... tiden har verkligen gått fort. Mor och Bengt var här. Heidi och Nathalie kom förbi för att gratta henne. Vi fikade lite, när Heidi och Natta sedan åkte så fixade vi lite lunch, helt fel i matordningen hela dagen, jag mådde inte så där jättebra! Därefter åkte vi och lämnade tillbaka Crosstrainern till Rusta och fick pengarna tillbaka, det var absolut inga problem. Sedan åkte vi till Teamsportia och där hittade jag min nya maskin. Den var förvisso något dyrare, men troligen mer kvalitet än den som Rusta sålde. Tittar man på de två olika maskinerna så kan jag bara säga att rent ergonomiskt så är den som köptes på TeamSportia betydligt mycket mer ergonomisk, jag svankar inte när jag jobbar på den, den är enklare att jobba på. Någonting som Heidi såg var att den på rusta inte gick i en elips utan gick upp mer när man trampade runt. Kanske därför den var tyngre att jobba på.
På torsdagen så träffades jag och Heidi, vi drack ett par glas vin och därefter gick vi ut för att äta en bit mat. Det blev lite för mycket av det goda. Efter maten blev jag helt slut och kände att jag behövde åka hem. Jag tog en taxi hem och gick och la mig, läste en stund, därefter somnade jag. Kanske var det tur, med tanke på att Johanna stökade från midnatt fram till klockan 03.00. När klockan var 00.30 föreslog jag till Johanna att vi skulle gå ner och ta en skorpa och ett glas mjölk, hon höll med. Det visade sig att hon var ganska hungrig. Vi satt väl nere i köket en timma eller så innan vi gick upp igen. Därefter låg Johanna och pratade med sin Ponny, ett gosedjur hon fick av Heidi och hennes flickor i födelsedagspresent. Hon har helt sonika döpt hästen till Ponny.
I fredags var vi och handlade inför Johannas kalas. Det blev inte direkt billigt, men vem har sagt att barnkalas är billigt. Det var hattar, duk, servetter, engångsmuggar/tallrikar balonger och självklart godis till fiskdammen. I år blir det dock inte så mycket godis, eftersom jag istället kommer att plocka ner ett litet block, en penna, en pennvässare och ett sudd till ungarna. Jag tror att det är mycket mycket bättre- om än inte lika roligt, enligt de små liven, that is!!!
Till middag fondueade vi, vi hade lite nötkött, fläskkött, grillkorv paprika, lök, broccoli, blomkål, champinjoner och tomater. Tomater går alldeles utmärkt att fonduea och eftersom jag inte får äta skalet så var det kanon! Till det hade vi baugetter och så drack vi vatten till. Johanna tyckte det var ett jätteroligt sätt att fixa middag på! Hon fick ju plocka maten själv! :-) Vi kom fram till att vi skulle göra det lite oftare än vad vi gör. Jag kan tänka mig att vi skulle kunna göra det en gång i månaden. Eftersom det faktiskt tar ganska lång tid, så måste det ju vara det ultimata sättet för mig att äta, eftersom det är lite åt gången och det tar sin tid! :-)
Idag åkte julgranen ut och jag stod på min trasiga crosstrainer.
I förmiddags ställde jag mig på Crosstrainern, jag stod 30 minuter, efter det så fick jag i mig 1 liter vatten. Det var helt ok. Det kändes kanon.
I morgon åker vi tillbaka med den till Rusta, eftersom ena drivhjulet har gått sönder och inga reservdelar finns att få tag på. Därefter åker vi troligen till Teamsportia och inhandlar en ny till mig. En sån där grej ska ju hålla längre än... dryga två veckor. Jag är uppriktigt besviken på den dåliga kvaliteten. Tydligen är det så att de inte kan beställa hem en maskin utan man får vänta tills de får in dem igen. Sorry, men det kan jag inte gå med på. Har jag nu kommit igång med den här träningsformen, så tänker jag väl inte lägga av med den, för att de inte kan leverera en ny till mig. Då tar vi pengarna tillbaka och åker och köper en ny någon annanstans.
När jag var klar på CT:n så ställde Johanna sig på den, hon är riktigt duktig, jag fick dra ner motståndet till henne. Titta på bilden och se hur hon kämpar... min lilla kämparprinsessa i plyschklänning och barfota. :-)
Mamma och Bengt var här en sväng och hälsade på, mamma behövde få ett par dukar manglade så det ordnade vi. Därefter fikade vi lite jag hade satt fram lite lussekatter, mandelmusslor och pepparkakor. Jag tog en lussekatt och en pepparkaka och till den en stor balja tea. Jag tror inte jag drack ur allt tea, det var en lite för stor mugg i förhållande till vad jag normalt idag klarar av. Alla mina tekoppar stod i diskmaskinen...tja.. alla utom en, men den använder jag bara när jag ska ha te på kvällen, till kvällsmålet en trappa upp framför tv:n. Det är en gåva från min mormor, jag fick den för jättemånga år sedan, mormor är död sedan 20 år tillbaka. Det är en liten bricka, med en teakopp och en kopp för antingen en sockerbit eller teapåse. Jag använder den som teljushållare.. hahaha... eftersom jag inte har socker i teet eller använder tepåsar...jag föredrar lösviktstea.
Innan de åkte så ville Bengt, mammas särbo att jag skulle kolla postkodlotteriet åt honom och det kunde jag väl göra. Jag lovade att jag skulle göra det åt honom, så jag får göra det innan de kommer och firar Johanna i morgon. Min sessa blir 5 år.. det är helt otroligt vad tiden går fort. Det känns inte som det är 5 år sedan jag fick upp henne på min mage... den lilla skruttan på 46 cm 2810gr ... nu 108 cm och 17 kg...det är skillnad det...men tur är väl det! Tänk om hon fortfarande skulle vara så liten och väga så pyttelite det skulle vara otäckt.
FIck mail från Torben idag, mailade honom tidigare och bad om ett recept på smärtstillande. Idag kom svaret, han hade skickat ett recept till apoteket. Jag gillar mailen, den är underbar, tänk att slippa sitta i telefonkö och vänta på att få prata med någon, i ett ärende som tar max 5 sekunder att förklara. Nu skickar man bara ett mail till sin läkare och avvaktar svar, helt underbart. I morgon ska jag hämta ut dessa piller och lite annat smått och gott från apoteket.
Gott Slut och Ett Underbart Gott Nytt 2008
Så här på årets sista dag passade jag på att ta mig en timmes stavpromenad, jag kände mig mycket nöjd och tillfredsställd när jag kom hem. Jag kände mig nyttig.
Mitt nyårslöfte till mig själv: Regelbunden motion, det är något jag lidit brist på i många många år.
Har du tänkt att avge något nyårslöfte? Hur brukar du leva upp till det?
Utan motivation kan det ju vara svårt. Men jag har motivationen och jag har ett mål, målet är förstås att uppnå en mycket mycket bättre hälsa. Jag tror att mitt nya motto får bli: JAG KAN, JAG VILL, JAG SKA PLANERA
Många gånger är det ju så att man säger att man inte har tid... det är så mycket annat som ska göras. Jag ska boka tid med mig själv, något jag gjorde under en period under 2007. Jag skrev in i min almanacka att mellan den och den tiden så hade jag möte med mig själv. Det gav mig mycket egen kvalitetstid. Det bästa av allt, inget kom emellan. Jag tror att har man som jag har ibland, lite dålig karaktär, så är det lätt att låta något annat komma emellan om man bara har bestämt att i morgon ska jag ut och gå... och så ringer en kompis och frågar...någonting i stil med... ska du följa med till stan och äta lunch. Håll med om att det låter ju så mycket trevligare, träffa en kompis äta lunch och snacka bort en stund... asch då.. där rök min tid för mig själv, eftersom jag inte hade bokat upp tiden med mig själv. Jag hade ju bara planerat att jag skulle göra det i tanken....
Ett annat nyårslöfte, som jag tror jag delar med många andra småbarnföräldrar är att jag ska försöka bli mera tolerant. En egenskap som är ganska viktig, att kunna vara tolerant och ha förståelse för sina barns vredesutbrott, eftersom det ofta är deras sätt att reagera när de inte hittar ord. Vad är det då som ger mig rätten att höja rösten mot mitt eget barn? Egentligen ingenting. Jag som förälder ska ju föregå med gott exempel och det gör jag ju knappast om jag skiker tillbaka och tappar humör. Jag ska med andra ord försöka hitta lite mer taktkänsla än vad jag har haft de sista veckorna.
Bilder.
Operationsdagensmorgon.
20 kg lättare, jag känner det på kläderna, men ser det inte!!!
Mina snyggaste byxor var lagom, innan operationen,
nu är dem på tok för stora! :-) Visst är det kul!
Nya Piercingmodet?
Innanför paketet är det 4 svansar (slangar) som användes för
dropp och provtagning.
Det kändes ganska obehagligt att ha CVK, den var tung och
otympligt placerad.
Årets bästa julklapp!
En ny vikt tog jag på julaftonsmorgon, och det var inte utan att jag blev lite besviken, jag har stått still, så det är fortfarande -20 kg. Jag trodde faktiskt att jag hade gått ner lite, men ack så jag bedrog mig. Antingen, så har jag ätit för mycket, så kroppen hittat en balans mellan intag, motion och vikt. Eller så har jag hamnat på en platå, där kroppen håller på att ställa in sig på nuvarande vikt för att sedan fortsätta nedåt. Hmmm vi får väl se, jag ska ta och kost och vätskeregistera i ett par dagar så jag har koll på vad jag stoppar i mig och hur mycket jag dricker. Jag är medveten om att jag dricker för lite vatten och jag måste skärpa mig med den biten.
Har nu satt upp ett mål till mitt nästa besök hos dietisten, jag ska ner 5 kg innan dess. Det är ungefär en månad dit och det är alltså inte helt omöjligt att uppnå detta resultat. Nästa vikt som jag ska ta här hemma blir om ungefär en vecka. Vågen får inte bli en vana, man kan ju faktiskt väga olika från dag till dag beroende på många olika faktorer. Så en gång i veckan får lov att vara bra.
Har börjat med kalktabletter eftersom jag är säker på att jag inte får i mig tillräckligt med kalk. Jag får helt enkelt inte i mig en ½ liter mjölkprodukter/ dag, det är tydligen vad kroppen behöver för att uppnå mängden kalk. Jag orkar inte hålla på att kämpa med att få i mig alla dessa mjölkprodukter, jag känner att jag vill lägga den energin på min viktminskning istället. Jag tror att det är ganska sunt, eller åtminstone så vill jag tror det.