Denna förbannade byråkrati...

Har de senaste dagarna haft kontakt med försäkringskassan och min handläggare där. Vid ett av samtalen talar hon om att eftersom jag är arbetssökande med förhinder (vilket man alltid är om man är sjukskriven mer än 5 dagar) så ansåg hon sig tvungen att göra en ekonomisk utredning på mig, baserat på min årsinkomst. Jag tror jag blir skogstokig. Här har jag gått sjukskriven i ett års tid, blir friskskriven en månad för att sedan genomgå en omoperation, så skan man jaga mygg med fotogen och blåslampa. Under förra året när jag gick sjukskriven så ändrade vi min årsinkomst, eftersom jag dessutom nu är arbetslös, det tyckte jag var helt ok, men jag tycker inte att det är ok att börja riva upp himmel och jord för en månad. Resultatet av det här är att jag idag när mina räkningar faktiskt ska vara betalade inte har ekonomi att betala dessa, utan får ringa runt till mina fodringsägare och meddela att betalning kommer senare.
Vad mer som stör mig, är att nu när handläggaren ringde på eftermiddagen, så talade hon om att jag får en utbetalning på måndag, men det sträcker sig till den 20. Jaha....men resterande 10 dagar då? Jo, dessa kunde hon inte betala ut innan hon visste om mitt ärende skulle stängas eller om jag skulle bli fortsatt sjukskriven... vad är det för byråkratisamhälle vi lever i. Hon skulle mycket väl kunna betala ut hela månaden nu och det utan att stänga mitt ärende, eftersom om jag blir fortsatt sjukskriven så får jag ju ett nytt underlag som ska till försäkringskassan och då ska ju ändå en ny bedömning göras.  Dessutom ska jag till arbetsförmedlingen på måndag för att reaktivera mig på akassan. Det säger sig väl självt att jag då inte blir fortsatt sjukskriven, eller har jag fel?
Det här resulterar i att på måndag får jag sätta mig och "jaga" min ortoped, som troligen inte är på plats, utan befinner sig på annan ort. Jag kommer med andra ord inte att kunna meddela försäkringskassan innan jag får kontakt med honom.
Just nu känner jag mig relativt skogstokig... på denna byråkrati som vi vanliga döda måste leva med...

Mycket har hänt sedan sist jag var in och skrev något här.

Jag vet inte riktigt vart jag ska börja. Men i januari så testade jag positivt för en graviditet. Kanske inte det optimala efter ett par ganska stora operationer. Hur som helst så valde vi att behålla det lilla livet som växer inom mig, abort var no option. Har man satt sig i en situation så får man väl reda ut den så gott det går.
Nu är jag alltså då på väg att bli mamma för andra gången i mitt liv och jag njuter av graviditeten även om den stundvis är ganska jobbig. Har inte gått upp något i vikt, men däremot så har jag gått ner så jag väger mindre än vad jag gjorde på inskrivningen, bebisen tar ju det den ska ha, så jag får väl ta av mina reserver något jag har ganska gott om fortfarande! :-)
Vi har beräknad förlossning den 14/9-08, så jag hoppas väl på en inte allt för varm och het sommar. Personligen tror jag att det blir lite tidigare, dels med tanke på att Johanna var två veckor tidig och dels med tanke på att jag är cortisonbehandlad astmatiker. Hmmm vi får väl se...

Den 15/3 -08 var jag på en viktop träff, vi träffades på Siam Garden, en Thailänsk restaurang nere i Karlshamn, det var en jättetrevlig träff samt även ganska viktig, eftersom jag är ganska övertygad om att det är viktigt att kunna ventilera vad man känner med andra som har likanande erfarenheter, eller väntar på sin operation. Jag har fått tillåtelse av några att lägga upp bilder från den träffen. Lägger upp dem så snart jag har sparat ner dem på datorn.

image70

Eva, Laila och Jag

image71

Katarina, Jeanette och Mats

image72

Det här var vad jag åt, vårrullar och ris till det drack jag vatten

I mitten på april ringde teamleadern för delgivarna i södra regionen och frågade hur min livssituation såg ut, jag sa att jag fortfarande var arbetslös och lika available som när jag var på intervju hos dem. Det visade sig då att personen som fått tjänsten hade sagt upp sig och gått tillbaka till sitt gamla jobb. Jag var åter aktuell för tjänsten, men skulle ändå skriva en ansökan eftersom man valde att göra en internrekrytering. Så när teamleadern ringde mig några dagar senare så talade jag om för henne att jag var gravid i v. 20, men hon tyckte ändå att jag skulle maila in ansökan till henne. Sagt och gjort. Fick sedan beskedet att man valt att lägga tjänsten i Växjö istället. Tänkte i mitt stilla sinne att jag ska spara hennes telefonnummer och sedan ringa henne när jag är klar med min föräldraledighet.
Jag blev dessutom uppringd av ett företag som sökte en administratör som hade kunskaper i SAP, vilket jag hade sedan min anställning på Softcom. Deras kund valde dock att man skulle lägga ut tjänsten publikt. Så där gick jag bet igen. Grrrrrrrr.........

Den 29/4-08 så var det dags för en omoperation av min stelopererade tumme, tydligen hade det läkt väldigt fint. Eftersom jag trots allt hade problem så valde man att ta bort plattan som jag hade ditskruvad. Hoppas nu på att det blir bättre än vad det varit tidigare. Det blev tack och lov inget gips den här gången utan ett bandage, stygnen skulle tas efter 2 veckor, men eftersom jag vet med mig vad jag har för läkött så ringde jag och bad att man skulle ta stygnen efter 10 dagar, tur var väl det, eftersom stygnen hade börjat läka ner i huden.

Har dessutom haft besök av ett par goda vänner från Stockholm, dessa kom ner i samband med att jag opererades och stannade i 3 veckor, vilket var tacksamt, eftersom jag fick så vansinnigt mycket hjälp av dem. Tack!!

RSS 2.0