Monster och Änglar
Hmmmm...finns dem? Ja sannerligen det gör dem.
I går var Johanna en sann ängel, hon hade sån't tålamod och var helt underbar. Jag var ett monster över halva dagen, Spirit hade nämligen fått för sig att ha en riktig skrikdag, hon skrek i stort sett hela dagen, tog sig små powernaps... troligen för att hämta andan så hon skulle orka skrika lite till. När klockan börjar närma sig lunchtid så brister det för mig.. jag förvandlas till den där elaka mamman som jag absoulut inte gillar. Johanna ifrågasatte mitt agerande och jag kunde inte annat än att tala om för henne att det var för att jag var så kanonslut och trött på att Spirit skrek oavbrutet. Jag skämdes även hur jag var. Det är väl inte meningen att jag ska föregå med så dåligt exempel!!! Johanna säger då, men mamma bebisar skriker i bland. Hon kanske är hungrig! Tyvärr gick ju även mitt dåliga humör ut över min Johanna. Usch vad jag kände mig usel.. det var bara att be om förlåtelse.
När vi hade ätit lunch klädde jag på Spirit ytterkläder, satte henne i bilbarnstolen och sa åt Johanna att hon skulle sätta på sig sina ytterkläder så vi kunde åka till mormor en sväng. I bilen somnar Spirit direkt, men så fort vi kom upp till mormor, så var det som att trycka på en knapp... vadå ska jag sova...Nej glöm det.. jag ska protestera, så var det igång igen. Vi fikade lite hos mormor och sedan gick vi ner till kupan för att titta lite... Johanna hittade en liten julinspirerad pappask och en luciaängel som hon ville ha och det fick hon ju.
Jag hade Spirit på armen och hon somnade till... en liten kort stund. När vi sedan kom upp till min mamma igen så ville Johanna se Peter Pan, men eftersom klockan började dra sig så det var det ju dags att röra sig hemmåt. Jag sa till henne att hon kunde ta med sig filmen hem och se den hemma. Då gick det bra att åka hem...- Mamma ska vi inte åka snart!
I bilen på väg hem så vaknar Spirit, men håller sig lugn... tills vi kliver innanför dörren här hemma, då var det dags igen. Jag fixade en flaska till henne och satte mig, tog 3 djupa andetag och började mata henne... höll på att somna! När hon hade ätit så slumrade hon till, jag vågade knappt röra mig i rädsla av att hon skulle vakna.
Tommy kom hem strax efter 16 och det första jag sa till honom... -Nu är hon din... hon har skrikigt hela da'n och jag är slut i huvudet.
Det slutar med att jag ändå lägger henne i insatsen till vagnen.. och där låg hon och sov så gott.. så där som bara bebisar kan göra. Hon sover fram till 20,00 då hon vaknade av att hon var hungrig. Jag gör iordning mat till henne, matar henne och går sedan upp för att göra henne natteklar, lägger mig med henne en liten stund.. trodde jag.. Jag måste ha somnat till för att jag vaknade med ett ryck och då är klockan 21,10,
Tommy nattade Johanna vid 20 när han hade läst en saga så gick jag in och sa godnatt och talade om för henne hur stolt jag var över henne, hennes underbara tålamod mot sin mamma som varit ett monster nästan hela dagen.. då säger hon -Mamma jag älskar dig över allt annat.. då var inte tårarna långt borta.... Denna underbara lilla ängel.
Så ja.. Änglar och Monster dem finns. :-)
I går var Johanna en sann ängel, hon hade sån't tålamod och var helt underbar. Jag var ett monster över halva dagen, Spirit hade nämligen fått för sig att ha en riktig skrikdag, hon skrek i stort sett hela dagen, tog sig små powernaps... troligen för att hämta andan så hon skulle orka skrika lite till. När klockan börjar närma sig lunchtid så brister det för mig.. jag förvandlas till den där elaka mamman som jag absoulut inte gillar. Johanna ifrågasatte mitt agerande och jag kunde inte annat än att tala om för henne att det var för att jag var så kanonslut och trött på att Spirit skrek oavbrutet. Jag skämdes även hur jag var. Det är väl inte meningen att jag ska föregå med så dåligt exempel!!! Johanna säger då, men mamma bebisar skriker i bland. Hon kanske är hungrig! Tyvärr gick ju även mitt dåliga humör ut över min Johanna. Usch vad jag kände mig usel.. det var bara att be om förlåtelse.
När vi hade ätit lunch klädde jag på Spirit ytterkläder, satte henne i bilbarnstolen och sa åt Johanna att hon skulle sätta på sig sina ytterkläder så vi kunde åka till mormor en sväng. I bilen somnar Spirit direkt, men så fort vi kom upp till mormor, så var det som att trycka på en knapp... vadå ska jag sova...Nej glöm det.. jag ska protestera, så var det igång igen. Vi fikade lite hos mormor och sedan gick vi ner till kupan för att titta lite... Johanna hittade en liten julinspirerad pappask och en luciaängel som hon ville ha och det fick hon ju.
Jag hade Spirit på armen och hon somnade till... en liten kort stund. När vi sedan kom upp till min mamma igen så ville Johanna se Peter Pan, men eftersom klockan började dra sig så det var det ju dags att röra sig hemmåt. Jag sa till henne att hon kunde ta med sig filmen hem och se den hemma. Då gick det bra att åka hem...- Mamma ska vi inte åka snart!
I bilen på väg hem så vaknar Spirit, men håller sig lugn... tills vi kliver innanför dörren här hemma, då var det dags igen. Jag fixade en flaska till henne och satte mig, tog 3 djupa andetag och började mata henne... höll på att somna! När hon hade ätit så slumrade hon till, jag vågade knappt röra mig i rädsla av att hon skulle vakna.
Tommy kom hem strax efter 16 och det första jag sa till honom... -Nu är hon din... hon har skrikigt hela da'n och jag är slut i huvudet.
Det slutar med att jag ändå lägger henne i insatsen till vagnen.. och där låg hon och sov så gott.. så där som bara bebisar kan göra. Hon sover fram till 20,00 då hon vaknade av att hon var hungrig. Jag gör iordning mat till henne, matar henne och går sedan upp för att göra henne natteklar, lägger mig med henne en liten stund.. trodde jag.. Jag måste ha somnat till för att jag vaknade med ett ryck och då är klockan 21,10,
Tommy nattade Johanna vid 20 när han hade läst en saga så gick jag in och sa godnatt och talade om för henne hur stolt jag var över henne, hennes underbara tålamod mot sin mamma som varit ett monster nästan hela dagen.. då säger hon -Mamma jag älskar dig över allt annat.. då var inte tårarna långt borta.... Denna underbara lilla ängel.
Så ja.. Änglar och Monster dem finns. :-)
Kommentarer
Trackback
